Inledning

Dilaterad kardiomyopati är en sjukdom där hjärtat blir “uttöjt”. Det finns även en liknande form av sjukdom men där blir hjärtväggen förtjockad. denna form är inte så vanlig på iller. När hjärtats muskelvägg blir försvagad kan hjärtat inte pumpa ut blod i samma utsträckning som det borde utan blodet “stockar” i både lungor och hjärta. Det leder till ytterligare uttänjning av hjärtat och till lungödem (vätska i lungorna). Hjärtat försöker kompensera genom att slå hastigare.

Orsak

Varför sjukdomen uppstår vet man ännu inte. Ibland har sjukdomen setts i kombination med vissa infektioner men något samband är ännu inte bevisat. Man misstänker att det finns ärftliga faktorer men det är ännu inte helt klarlagt. Sjukdomen drabbar vanligtvis illrar som är 3 år eller äldre.

Symptom

Även om sjukdomen har ett ganska långsamt förlopp, kommer ofta symptomen hastigt. En iller kan till synes vara frisk, även på en klinisk undersökning hos en veterinär, men drabbas av hjärtsvikt bara någon vecka senare.

När symptomen väl ses brukar de visa sig i form av trötthet, anfåddhet och andningssvårigheter samt viktnedgång. Brukar man känna eller lyssna på hjärtslagen på sin iller, kan man upptäcka att hjärtat slår konstant hastigare än det brukar. Många gånger blir illern så svag att den har svårt att få med sig bakbenen och ägaren tror att illern drabbats av förlamning.

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av symptomen, den kliniska undersökningen, röntgen av bröstkorgen, EKG och ultraljud. Vid den kliniska undersökningen kan man ofta höra blåsljud och en ökad hjärtfrekvens. Andningsljuden kan vara rossliga och andningen häftigare än normalt. På röntgen kan ett förstorat och onormalt runt hjärta ses. Om det finns mycket vätska i lungorna och i lungsäckarna syns även detta på röntgen. EKG:t påvisar också ett förstorat hjärta.

Ultraljud av hjärtat är den bästa diagnostiska metoden. Man kan då mäta hur stort hjärtat är, vilken slagkraft det har, tjockleken på hjärtväggarna, mm. Man får med andra ord inte bara en säker diagnos utan även en riktigt bra kontroll av hjärtats status och förmåga att göra sitt jobb.

Behandling

Det finns tyvärr ingen behandling som gör hjärtat friskt. Det finns emellertid flera mediciner som kan dämpa symptomen, få illern att må bättre samt skjuta upp sjukdomsförloppet. Det finns preparat som tömmer lungor och lungsäckar på vätska så att illern kan andas bättre. Det finns andra preparat som stärker hjärtat så att slagkraften och funktionen av hjärtat blir bättre.

Ibland räcker det att sätta in endast vissa preparat till en början för att utöka medicineringen efter behov.

Ju tidigare man sätter in behandling desto bättre och långvarigare blir resultaten. Vanligtvis svarar illrar mycket bra på behandling och kan bli i stort sett symptomfria och leva mycket längre än de skulle gjort utan medicinering. Man måste dock alltid ha i åtanke att det är en obotlig sjukdom och förr eller senare kommer illern att bli dålig trots behandlingen.

Förebyggande

Eftersom man inte vet orsaken till sjukdomen finns det inget sätt att förebygga den.