Inledning

Det är relativt vanligt att hundar är rädda för åskväder. De kan reagera på själva åsksmällen och/eller blixtarna. Många hundar verkar till och med känna av när det drar ihop sig till åska, och blir oroliga innan själva ovädret med blixtrar och åska kommit igång. Hundar som är rädda för åska kan också vara rädda för andra saker, till exempel fyrverkerier vid nyår eller andra höga ljud, men en del hundar är bara rädda för just åska.

Orsak

Ibland har det hänt något som utlöser rädslan för åska, till exempel att åskan slog ned väldigt nära byggnaden där djuret befann sig, men ibland finns det ingen känd utlösande orsak. En del djur vänjer sig vid åskväder med tiden (detta kallas för habituering), medan en del istället blir mer och mer rädda för varje åskväder de upplever (detta kallas för sensitisering).

Symptom

Djur som är rädda för åskväder visar tecken på rädsla och oro under åskvädret. Hundar kan till exempel flåsa, darra, dregla, försöka gömma sig under saker, vandra omkring hemma och ha svårt att komma till ro, gnälla och/eller bita sönder saker. Katter kan till exempel jama, försöka gömma sig och ha svårt att komma till ro.

Diagnos

Man brukar utgå ifrån att djur som uppvisar tecken på överdriven stress, rädsla och/eller oro i samband med åskväder och som inte lugnar sig när åskan är över, är åskrädda.

Behandling

Det finns flera saker som man som djurägare kan göra själv för att underlätta för sitt djur. Om djuret verkar stressat eller rastlöst i samband med åska så är det klokt att stänga fönster och dörrar för att minska ljudet av åskan, man kan sätta på musik eller andra ljud för att försöka blockera ljudet av åskvädret (särskilt effektivt verkar den typ av ljud som kallas för ”vitt brus” vara.) Dra även för gardinerna om ditt djur verkar vara rädd för ljusblixtarna. Skapa ett område hemma där djuret känner sig tryggt och se till att djuret alltid har tillgång till området, även när du inte är hemma. Ett tryggt område kan vara till exempel ett hörn med mysig korg och filtar i vardagsrummet eller under sängen i gästrummet. Fundera på var ditt djur själv väljer att vara när det verkar känna sig osäkert eller när det vill ha lugn och ro, och se till att ditt djur alltid har tillgång till det området. En del hundar och katter går att distrahera under själva åskvädret genom att använda sig av någon aktiveringsleksak med mat i eller tuggben. Du kan också prova att mysa med djuret men bara om hunden eller katten verkar tycka att det är ok, håll inte fast djuret och tvinga det att umgås med dig om det verkar vilja gå därifrån. Försök att hålla dig lugn om din hund eller katt stressar upp sig under ett åskväder. Ofta rekommenderas att du ignorerar ditt djur om det uppför sig stressat och det kan eventuellt fungera om ditt djur endast visar mycket milda tecken på stress. Om ditt djur är väldigt stressat eller rädd så bör du inte ignorera henne/honom då det kan istället öka stressen. Försök då istället underlätta för ditt djur genom att använda dig av någon av ovanstående idéer.

Det finns receptfria kosttillskott och preparat som kan hjälpa till att lugna katten eller hunden, titta till exempel på preparaten Feliway och Zylkene för katt och Adaptil och Zylkene för hund. Det finns också en typ av väst som kallas för ”thundershirt” som eventuellt kan hjälpa till att lugna litegrann vid ljudrädslor (det finns inga tydliga resultat i undersökningar ännu när det gäller thundershirt så man vet inte riktigt om eller hur effektivt det är). Gemensamt för de här preparaten är att de främst verkar vara effektiva för att minska mild oro. Om djuret är väldigt uppstressat så är dessa preparat inte tillräckliga men man brukar ändå rekommendera dem som en del av behandlingen.

Om djuret är väldigt rädd i samband med åskväder kan man kortsiktigt behöva behandla med receptbelagd ångestdämpande medicin. Förr användes mediciner som innehåller acepromazin (till exempel Plegicil) och levomepromazin (till exempel Nozinan) till framför allt hundar med ljudrädsla. Nu vet man att de här preparaten kan göra djur mer känsliga för ljud och man avråder därför från att använda dem i samband med ljudrädslor. Det finns nuförtiden istället andra läkemedel som man kan använda sig av. Man vet också att man generellt får bättre effekt av läkemedel som används för att dämpa rädslor om man ger det INNAN djuret är helt vettskrämt.

Sveriges Veterinärförbund kom 2013 med en norm angående behandling av ljudrädsla hos hund, där rekommenderas användandet av rogivande feromoner (exempelvis Adaptil). Om hunden är så rädd att man tror att den behöver receptbelagd medicin så ska den undersökas vid varje förskrivningstillfälle, detta eftersom de läkemedel som används bland annat kan påverka djurets beteende mot andra djur och människor, samt påverka inre organ. Dessutom kan vissa av de läkemedel som används vid ljudrädsla vara beroendeframkallande. Normen betonar också att man ska lägga stor ansträngning på åtgärder för att försöka förebygga att rädsla uppstår, eller, om djuret redan har blivit rädd; behandling med beteendeterapi för att minska rädslan. (Det finns t ex speciella skivor eller filer att ladda ned från internet med åskljud som man använda att träna sin hund/katt med. Enkelt förklarat kan man säga att man börjar med att spela ljudet på så låg volym att djuret inte reagerar med rädsla och sedan gradvis ökar volymen. Om man har ett djur som redan är åskrädd bör man rådgöra med etolog/djurtränare/veterinär som är specialutbildad inom djurbeteende innan man påbörjar detta.)

Förebyggande

Det allra bästa är att försöka förebygga så att hunden/katten aldrig blir rädd för åskan. Man brukar säga att kattungar har sin så kallade ”socialiseringsperiod” mellan cirka 2-7 veckors ålder,  hundvalpar mellan cirka 3-12 veckors ålder (ibland anges istället upp till 9 veckor för valpar, det verkar ännu inte vara riktigt klarlagt). Under den så kallade socialiseringsperioden kan man säga att kattungen och valpen lär sig vad den normalt kan förvänta sig av världen, det vill säga en valp eller kattunge som inte har träffat på höga ljud under den här perioden verkar löpa större risk att drabbas av rädsla för höga ljud. Det allra bästa är alltså om uppfödaren har sett till att kattungen eller valpen har träffat på höga ljud redan innan flytten till nya ägaren. (Det finns en väldigt fin checklista för valp-socialisering om man söker på ”Dr. Sophia Yin checklist” på nätet, tyvärr har jag inte hittat någon specifik för kattungar, men sannolikt går det bra att utgå från samma checklista.)

Det man kan göra själv hemma för sin hund eller katt som inte är rädd för åskan är att försöka se till att undvika att djuret blir skrämt under ett åskväder. Det kan alltså vara klokt att se till att hålla sig inomhus, ha musik på, stänga dörrar och stänga och dra för fönster för att minska ljud, försök också att själv hålla dig lugn om du är åskrädd, ge gärna ditt djur något gott att tugga på eller äta, eller använd dig av någon matleksak för att dra uppmärksamheten från åskvädret.

Elin Lindell, leg vet, juli 2016