Veterinären.nu – Sveriges ledande hälsoportal för sällskapsdjur
× Stäng

Besök veterinären i mobilen.

• Öppet 07:00 - 24:00 alla dagar.
• Gratis med djurförsäkring.

Läs mer och boka här!

Är du veterinär? Just nu söker vi fler veterinärer till FirstVet.
Läs mer och ansök på firstvet.se.

FirstVet - Din veterinär på nätet

FirstVet finns som app till iPhone, iPad och Android.
Ladda ner appen i App Store eller på Google Play.

Annons

Syn och ögonlysning hund

De flesta hundägare har nog någon gång funderat på hur mycket familjens kelgris egentligen ser.  En boll som ligger mitt på gräsmattan kan verka helt osynlig för hunden som springer förbi på en meters avstånd. Samma hund kan två minuter senare se grannens katt komma gående på 500 meters håll.

För att förstå hundens syn måste man tänka på dess ursprung, vargen. En varg behöver inte läsa kvällstidningen eller matcha färgen på gardinerna med nya soffan. Nej, för en varg, som jagar för att få mat, behövs bra syn i skymningsljus och en förmåga att upptäcka rörelser på långt håll. En pekinges och en grand danois är båda i grunden vargar om än i något annorlunda skepnad. Därför har de kvar samma synförmåga som sin urfader.

Så vad ser då hundar? Om vi börjar med färgseendet så kan inte hundar skilja mellan rött och grönt. En röd boll på en grön gräsmatta blir i praktiken osynlig.  Färgerna upplevs troligen som olika nyanser av grått. Däremot kan hundar se blå och gula färger så helt färgblinda är de inte och deras förmåga att skilja mellan olika nyanser av grått är många gånger bättre än vår. Där vi ser två nyanser av grått kan hunden uppfatta åtta. Även detaljseendet skiljer sig mellan människa och hund. Vi ser detaljer fem gånger bättre dvs detaljer som vi kan urskilja på 100 meters avstånd ser hunden först på 20 meter.

Lite grovt kan man förklara dessa skillnader med att vi har olika celler i näthinnan. Människor har många celler anpassade för färg- och detaljseende medan hundarna istället har många celler som skiljer på vitt och svart/ljus och mörker samt celler som reagerar på rörelser. Man har visat att hundar ser sex gånger bättre i mörker än vad människor gör (dvs de har 1/6 av människans ljusbehov). En lustig detalj med nattseendet är att vi anpassar oss snabbare till mörker än vad hundarna gör.  Därför kan många hundar verka väldigt osäkra de första minuterna av kvällspromenaden men så snart de anpassat sig ser de bättre än både husse och matte tillsammans.

Ögat kan drabbas av en mängd olika lidanden. Vissa beror tex på olyckor eller infektioner medan andra orsakas av defekta gener dvs de är ärftliga. I Sverige har vi kommit långt med bekämpningen av genetiska sjukdomar hos hundar inte minst ögonsjukdomarna. Seriösa uppfödare i raser där ärftliga ögonsjukdomar förekommer låter alltid en veterinär med speciell ögonkompetens undersöka sina avelshundar innan de tar valpar på dem. I dagsläget finns det ca 25 veterinärer i landet med den kompetensen. Undersökningen kallas för en ögonlysning och går till så att hunden får ögondroppar som vidgar pupillen. Efter ungefär en halvtimme är pupillerna så stora att ögat kan undersökas ordentligt. Själva undersökningen tar cirka fem minuter och görs med speciella ögoninstrument kallade spaltlampa och oftalmoskop. Veterinären skriver ett intyg som skickas till Svenska Kennelklubben och ägaren får en kopia. Intyget förnyas en gång årligen för avelshundar medan hundar som inte går i avel bör ögonlysas två gånger under livet, första gången vid 1-2 års ålder och andra vid 6-8 års ålder.

Några exempel på ögonsjukdomar som kan vara ärftliga är:

Katarakt, eller i dagligt tal grå starr, kallas sjukliga grumlingar i linsen. Majoriteten av alla hundar som blir mer än tio år gamla har någon form av grå starr så för veterinären gäller det att kunna skilja på harmlösa, icke ärftliga grumlingar och de ärftliga grumlingar som kan medföra blindhet eller i alla fall nedsatt syn. Typiskt ses katarakten som en gråavit grumling innanför pupillen och hunden visar symtom i form av sakta avtagande syn. Katarakten har den fördelen, jämfört med många andra ärftliga sjukdomar, att den vanligen går att operera. Den skadade linsen sugs då ut via ett litet snitt i ögat och en ny konstgjord lins ersätter den gamla. Precis som man gör med människor.

Glaukom, eller så kallad grön starr, är ett samlingsnamn för sjukdomar där ögats inre tryck blir sjukligt högt. Tyvärr är det svårt att vid en ögonlysning säga om en hund löper risk att drabbas av glaukom. Sjukdomsförloppet är dessutom ofta dramatiskt med total förlust av synen på bara några timmar. Hela ögat blir grågrumligt, ögonvitan intensivt rödsprängd och hunden har mycket ont. Mediciner måste sättas in omedelbart om det ska finnas något hopp om att kunna rädda synen.

Progressiv retinal atrofi (PRA), så kallad näthinneförtvining. Finns hos många hundraser och innebär att cellerna längst bak i ögat sakta förtvinar och dör, en efter en. Här finns en enorm variation mellan olika hundraser. I vissa raser kan total blindhet vara ett faktum redan vid ett års ålder medan det hos andra kan ta åtta år eller mer innan synen är borta. Det finns inget sätt att bota sjukdomen utan vi får istället försöka förebygga genom att ögonlysa alla hundar innan de blir föräldrar. Hittar man en hund med sjukdomen så får varken den eller syskonen eller föräldrarna fortsätta att användas i avel eftersom de alla kan vara bärare av sjukdomen.

Retinal dysplasi, eller näthinneveck, innebär att näthinnan istället för att ligga slätt utmed ögats insida är veckad i olika grad. Det kan vara allt från enstaka små harmlösa rynkor till att hela näthinnan lossnat och hänger som en blöt trasa från synnerven. Den här sjukdomen går dock lätt att upptäcka även vid tidig ålder och den blir vanligen inte värre med tiden. De flesta hundar med näthinneveck lever helt normala liv utan att någonsin verka se dåligt men parar man två hundar med veck så kan valparna drabbas av svårare typer av veck och till och med bli blinda.

Vad gör man då om man har en hund som blir blind?  Katarakten går som sagt att operera. En operation kostar dock ca 25-30 000 så för de flesta vill det till att man har hunden försäkrad om man ska ha råd. Om man inte har råd med operation eller om hunden fått en sjukdom som inte går att operera så ska man veta att blinda hundar vanligen klarar sig bra. De kan inte jaga eller träna lydnad men som ”vanliga” sällskapshundar fungerar de ofta alldeles utmärkt. Det viktiga är att ge hunden fasta rutiner och en stabil miljö där saker får stå kvar på sina bestämda platser så att hunden har lätt att orientera sig. Ger man sin kompis den hjälpen och lite extra stöd i nya miljöer så klarar den vanligen vardagen galant.

Forum Hund

  • Eurasier tik vill varken eller leka

    Min tvååriga eurasier slutade löpa för en vecka sedan. Jag vet inte om hon är deprimerad eller bara trött, men hon är inte så pigg på att varken gå eller leka. När vi tar henne på promenader gör hon det motvilligt och vill inte ens leka med andra hundar vilket…

  • Biverkningar fästinghalsbandet Eresto

    Min york har fått biverkningar av halsbandet, darrningar och verkar väldigt trött. Har nu varit av med halsbandet i 5 veckor, hur länge sitter medlet kvar i kroppen?

  • Chihuahua hane - Ringar i pälsen

    Hej! Min chihuahua hane på 4 år utvecklat fyra stycken ringar i pälsen som syns tydligt(se bifogade bilder för tre av ringarna). Det är inget konstigt i huden där ringarna är och han är pigg och alert i övrigt. jag blir inte klok på vad det är för något som…

Gå till forumet om Hund
© 2019 Veterinären.nu. Allt innehåll är skyddat enligt upphovsrättslagen. Veterinären.nu drivs av Onlinevet 247 AB.
Annons