Veterinären.nu – Sveriges ledande hälsoportal för sällskapsdjur
× Stäng

Frågelådan är
flyttad till FirstVet.

Ställ din fråga gratis på FirstVet.se

GÅ TILL FIRSTVET

FirstVet finns som app för Iphone, Ipad och Android. Ladda ner appen i App Store eller på Google Play

Annons

Pscittacene Beak and Feather Disaese papegoja

Inledning

Det förekommer några specifika virussjukdomar på papegojfåglar som är allvarliga och svårbehandlade. Vad man vet är de ännu inte så vanliga i Sverige men mörkertalet kan vara stort och risken är stor att de blir allt vanligare i takt med att allt fler papegojor importeras från Europa.

Orsak

Pscittacene Beak and Feather Disaese (PBFD) orsakas av ett circovirus som sprids via hudpartiklar, avföring och sekret från krävan. Viruset finns bland vilda papegojor på Stilla Havsöarna, i Australien, Sydostasien och Afrika. Sydamerikanska papegojor kan bli smittade i fångenskap men sjukdomen förekommer inte i naturen.

Symptom

Som namnet antyder ger PBFD förändringar i fjäderbildningen och näbbtillväxten men det finns många fler symptom och beroende på vilken art som drabbas kan symptomen variera.

Det är i första hand kakaduor som drabbas av de typiska näbb- och fjäderförändringarna. Om ungar blir smittade redan när de ligger i boet, kan sjukdomsförloppet gå hastigt. Symptomen kan till en början vara trötthet och uppstötningar av födan men snart visar det sig på fjäderdräkten som är under utväxt. Fjädrarna som håller på att bildas blir missformade och lossnar lätt samt papegojungen smärtar vid beröring. Det är sällan näbbförändringarna hinner utvecklas eftersom sjukdomen snabbt leder till döden.

Äldre kakaduor över 8-10 månader får den kroniska formen där sjukdomsförloppet är mer smygande. Första tecknet brukar vara att det vita pudret som ska hålla fjäderdräkten vattenavstötande inte bildas längre. Näbben blir då svart och blank. Nästa steg är att ruggningarna blir oregelbundna och ofullständiga eller uteblir helt.  I takt med att sjukdomen utvecklas kommer de nya fjädrarna på utväxt bli allt mer missformade och en del fjädrar växer inte ut alls. Fågeln får allt större kala partier över hela kroppen. En del individer utvecklar även näbbförändringarna vilka kan ses som ojämna lager på näbben och en missbildning av näbben. I slutstadiet kan näbben vara skör och ömma på fågeln som då får svårt att äta. Vanligtvis avlider fågeln inom 6-12 månader efter det att de första symptomen upptäckts men enstaka individer kan leva flera år.

Grå jako kan få liknande symptom som kakaduor när det handlar om fjäderförändringarna men det är inte alla individer som utvecklar dessa symptom. Nedsatt allmäntillstånd och kräkningar ses ofta och fågelns immunförsvar blir kraftigt nedsatt och levern tar skada. Vanligtvis avlider dessa fåglar inom två veckor från sjukdomsutbrottet.

PBFD är mycket vanligt på dvärgpapegojor och det är vanligt att sjukdomen förlöper symptomfritt. Symptomfria bärare kan också finnas. Det är oftast de unga vuxna som utvecklar symptom i form av fjäderförändringar. Dödligheten är inte alls lika hög på dvärgpapegojor och det finns till och med individer som tillfrisknar. Andra kan leva med sina missformade fjädrar många år och må till synes utmärkt.

Sjukdomen på undulater har i många år kallats ”Fransk fjäderfällning”. Den yttrar sig som hos dvärgpapegojor. Polyomavirus kan ge väldigt likartade symptom och förr trodde man att det var en och samma sjukdom.

Amasoner och andra papegojarter från Sydamerika är inte alls lika känsliga och mottagliga för PBFD. I sällsynta fall kan de dock utveckla symtom liknande de som uppstår på kakaduor. Man har sett fall där fåglarna tillfrisknat från sjukdomen.

Diagnos

PBFD diagnostiseras dels med hjälp av symptomen men framför allt via ett blodprov där antikroppar mot viruset kan påvisas. Om en fågel avlidit kan diagnos också ställas vid en obduktion

Behandling

Generellt är virussjukdomar svårbehandlade eftersom det inte finns specifika mediciner som avdödar virus.

Vid PBFD finns ingen behandling. Man kan endast ge understödjande behandling och behandla eventuella följdsjukdomar. Allvarligt sjuka fåglar bör avlivas. Det är viktigt att tänka på att alla fåglar som testar positivt, sprider viruspartiklar vare sig de visar tecken på sjukdom eller inte. De fåglar som överlever sjukdomen kan bli virusfria men inte förrän de genomgått en riktig ruggning. Man bör dock kolla på blodprov om de är helt friska eftersom det finns långvariga, latenta bärare av PBFD.

Förebyggande

Det finns inget vaccin för att för förhindra infektion av PBFD virus. Eftersom testmetoderna idag är så bra och säkra, är det relativt lätt att hålla sina fåglar friska. Om man testar sin nyinköpta fågel direkt och tre månader efter inköpet och fågeln är negativ vid båda testillfällena, kan man vara säker på att den inte är smittad. Om man har fler fåglar hemma, bör den nyinköpta fågeln vistas i karantän till det andra provet är taget. Har man en grupp fåglar hemma och misstänker att infektionen kan finnas i besättningen, behöver man inte i första hand ta prover från varje individ utan man kan ta ett prov från miljön. Eftersom viruset utsöndras via hudpartiklar går det att ta en svabb från ”fågeldammet” och leta efter viruspartiklar med hjälp av PCR-testet. Är svaret positivt kan man börja testa fåglarna individuellt.

Kommentarer (16)

  1. mrseo # mrseo Skrev

    After reading your article I was amazed. I know that you explain it very well. And I hope that other readers will also experience how I feel after reading your article. Commission Hero

  2. mrseo # mrseo Skrev

    It is perfect time to make some plans for the future and it is time to be happy. I’ve read this post and if I could I desire to suggest you few interesting things or tips. Perhaps you could write next articles referring to this article. I want to read more things about it! HSV Eraser

  3. mrseo # mrseo Skrev

    Really appreciate this wonderful post that you have provided for us.Great site and a great topic as well i really get amazed to read this. Its really good. Best Instagram Captions

Forum Fågel

Gå till forumet om Fågel
© 2020 Veterinären.nu. Allt innehåll är skyddat enligt upphovsrättslagen. Veterinären.nu drivs av Onlinevet 247 AB.
Annons